Test-klänningen!
Kategori: Allmänt
Ja, som jag skrev i det förra inlägget så har det hänt väldigt mycket hemma hos mig den senaste tiden. En helt klar klänning finns och en nästan helt klar. Men jag tänkte ta det från början och med bilder berätta om processen.
Då jag aldrig sytt efter mönster innan var detta något helt nytt för mig och till en början väldigt svårbegripligt. Bättre blev det ju inte heller av att mitt mönster bara stod på engelska och spanska och hade flera olika modeller att välja mellan. Men som tur var hade jag Kerstin!
Kerstin är min granne, vän men också en duktig sömmerska. När jag fick veta detta kändes allt bättre och hon, jag och mamma tog en eftermiddag och satte oss och gick igenom mönstret, mätte storlekar på mig och klarade upp en stor del av de frågetecken jag hade haft inann. Jag gulmarkerade alla de delar på mönstret som jag skulle använda för att ha det klart och tydligt och fick sedan hjälp att klippa ut alla mönsterpapper.
Alla de gula små sömmarna som man ser är olika markeringar som jag gjort efter mönstret för att veta hur de olika styckena ska sitta ihop och vad som ska gå åt vilket håll m.m. (Dessa tog jag sedan bort när klänningen var färdigsydd).
Sen var det i stort sett bara att klippa, nåla, sy, sy och sy och nåla, sy, sy, sy osv. När jag väl hade bitarna framför mig kändes det ganska uppenbart hur de skulle sitta ihop och hur jag skulle gå till väga. Jag har ju sytt en hel del tidigare men då utan mönster så det logiska tänkandet fanns där.
Mönstret jag hade lyckats hitta stämde nästan helt ihop men den bilden jag hade i huvudet men en sak var "fel". Partiet över bysten gick omlott och det var jag inte nöjd med så jag satte mig och skissade en lösning på detta.
Ganska snart hittade jag en lösning som gjorde att jag helt och hållet kunde använda mig av den befintliga mönstret men ändå få en egen unik design. Spetsarna som egentligen skulle gå över varandra (omlott) vek jag istället och sydde ihop på mitten. (sömnsmån är inräknat i mönstret jag använde)
Något jag däremot lärde mig använda som jag tidigare kört på utan är strykjärnet. Tyget som jag sydde "test-klänningen" var ändå hyfsat stabilt och jag gjorde ju endast ett lager. Men ändå underlättade det något väldigt att pressa kanterna och bitarna så. Både för att hålla dem på plats och för att ha en tydligare linje att sy efter.
Något annat jag lärde mig var att man måste ta pauser. Att sy är en vetenskap och det krävs lika mycket tankekraft från mig som det behövs kraft i maskinen för att kunna sy. Innan varje bit ska nålas fast måste man kolla så den stämmer, är symetrisk med motsatta sidan, inte kommer på avigan, får skarven åt rätt håll och inte fransa sig. När tyget klipps ut ska det läggas efter trådrakan och beroende på material så ska sömmarna vara långa eller korta och ibland räcker det med enkelsöm och ibland måste man sy dubbelt. Det tar på tankekraften och det är där pauserna kommer in. Man behöver med jämna mellanrum en stunds vila eller om man stöter på något hinder kan det vara bra att sova på saken och vakna nästa morgon och ta tag i det när man hunnit få lite distans till arbetet. Annars är det lätt att man bara kör på och inte hinner tänka efter och finns det något tråkigare än att sprätta sånt som blivit fel?!
Överdelen började nu bli klar och fokus kom till kjolen. Lätt tänkte jag, men oj så fel jag hade.
Det faktum att den klänning jag sydde nu skulle få bli kort och var i ett ganska grovt tyg stämde inte så väl ihop med mönstret som var tänkt till en lång klänning i tunt fallande material. För att kjolen inte skulle stå ut som ett upp-och-ned-vänt paraply runt mig så valde jag att minska mönstret lite för att minska mängden tyg. Detta gör man genom att helt enkelt vika mönstret så att önskad längd försvinner. För att få en ungefärligt mått på hur vid kjolen kunde tänkas bli använde jag en klänning jag hade hemma och mätte på den och la ut den på mitt mönster och jämförde.
Nu var jag framme vid det mer eller mindre avgörande - dragkedjan! Jag valde en svart dragkedja och lät den vara synlig så att den blev som en detalj på klänningen. Men att sy fast den innebar också att justera passformen på klänningen så jag mätte på mig och på klänningen och mätte igen och igen och igen innan jag var säker på att den skulle passa. Hellre för stor än för liten tänkte jag. Fick tillslut fast den på mitten där bak och sydde på samma gång ihop hela kjolen. Liite stor blev den men det gör inget. Klänningen var nu nästan helt klar!!
Axelbanden saknades fortfarande. I mönstret skulle det vara ett brett band som axelband men det nöjde jag mig inte med utan sydde tunna band och satte fast. Två på varje sida som sedan knyts i nacken. Detta gjorde klänningen ännu lite mer unik och gav den en tutch av mig!
Så var den (äntligen) klar, test-klänningen! En militärgrön halvkort halterneck klänning att ha i sommar till brunbrända ben. Allt som allt blev jag väldigt nöjd med resultatet på min klänning som tillslut blev delvis efter mönstret och delvis efter bilden jag hade i huvudet. Det tog väldigt mycket längre tid än jag trott och just efter som det var första gången jag följde mönster så bidrog det här nog till att det tog sådan tid. Men i och med att jag gjorde den fick jag testa mina design idéer och kunde känna mig lugnare när det tillslut var dags att sätta saxen i det riktiga balklänningstyget.
